För ett år sedan imorn, så hade jag och Andrée varit tillsammans i 5 månader.
Samma dag åkte han med sin skola till delsbo,
jag kommer än idag ihåg hur mycket jag saknade honom.
Hur dåligt jag mådde då, började även med bajs p-piller då, vilket gjorde allt sämre.
Ni vet hur det är, ett skämt kan få en att börja böla.
Jag minns hur jag satt och grät på toan, det var även lite strul hemma.
Dagen han skulle komma till mig var tåget försenat med 2h, jag satt hemma och väntade.
När han väl var framme trött och dan, kramade vi varandra en lång stund - jag var lycklig.
Dagen efter åkte vi hem till dig,
såg filmen Dagboken, och de orden han sa då, ja.. det är helt obeskrivligt,..
Ensamma dagar och ensamma nätter, lång saknad många dagar när du var borta,
och lika lycklig, lika glad var jag varje gång du kom hem.
Den värsta men den bästa tiden i mitt liv.
Jag glömmer oss aldrig.. :'(