Luciia

Har ni kännt den där känslan att ni tappar greppet,
när man verkligen vill en sak & vill leva så helst resten av livet.
Men så är det något som hindrar den viljan & man känner att man inte har någon kontroll,
man vill, men man kan inte göra något åt det.
För ödet ligger inte i dina händer, när det behövs två viljor.
& det känns nästan som det livet man vill leva blir mer oåtkomligt,
och man vet inte vad man ska ta sig till, för man är så hjälplös.
Utan makten att kunna bestämma hur ditt liv ska bli.
Men man kan aldrig bestämma en sådan sak själv, även fast man vill.

& just så har jag kännt/känner.
Både förr och nu.
Speciellt nu.
Det enda jag kan göra är att tro på ödet
& hoppas på att ödet vill samma sak som jag.

Orkar inte mer.

Jag saknar gran canaria, det har inte varit så mycket kul att komma hem till..
när man är borta ser man ju faktiskt fram emot att komma hem & komma till skolan
och berätta för alla vad man gjort osv..
men ja det dröjer nån månad till innan skolan & ingen har ens märkt att man varit borta..


i'll do anything for you,
bara inte detta.

Jag vill skriva så mkt att fingrarna brinner,
men har inte så mkt att skriva, iaf inget jag kan skriva.

Kan aldrig skriva det jag vill för fel personer läser det bara..
Eller ja, ibland iaf..

Saknar media, så galet mkt.
Ni är bäst, det vet ni va?
& jag älskar er, & jag behöver er nu.
Det har hänt/händer så jävla mkt skit just nu.
Vill må bra & ha få allt bra nångång.

Har ingen lust med det här nå mer.
Faktiskt inte.

Det enda jag vill är att älska & bli älskad.
That's it, sen kan jag bearbeta resten med någon vid min sida.

Mår usch & vill bara supa mig full imorn.

& detta inlägget är kanske ganska onödig, men jag skiter i det nu.
Jag vill bara skriva & få nått upplagt.