sweet goodbye

Jag visste att morgondagen
skulle bli tung om jag stannade. 
Men jag visste att jag skulle ångra
om jag inte stannade. 
Varje sekund räknades, varje rörelse
- and in that moment, I knew it was over.

bang, you're dead

Tänkte bara berätta att jag äntligen vaknat, 
jag börjar se med klarare ögon, 
jag mår bra  och framför allt 
jag börjar bli mig själv. 
Jag har gjort många misstag men jag förtjänade fan inte att bli kallad alla dom glåporden. 
Och jag får(!) spegla mig, 
jag får tycka att jag är snygg, 
jag får klä upp mig och 
jag får använda parfym - om jag vill, 
och ingen ska behöva ifrågasätta det! 
I början på sommaren hade jag ingen 
aning om vem jag är, 
jag visste inte ens vad jag tycker är kul 
och det är så skönt att vakna varje 
morgon nu utan oro och ångest 
och bara känna att jag börjar bli mig själv, 
att vakna med ett leende på läpparna 
och en skön känsla i kroppen. 
Jag är så jävla less på att hela tiden 
vara till lags, hela tiden tänka mig för innan 
jag säger något "dumt" och det är 
så jävla skönt att slippa skiten! 
Sa att jag aldrig skulle göra ett 
sånt här inlägg, men det skiter jag i 
för jag gör som jag vill! 
Jag har fokus på framtiden 
och jag är (äntligen) så jävla glad! 

why, oh why

Egentligen var det alldeles nyss,
men det känns så långt borta.
Hur kunde det bli såhär?
Hur kunde vi göra såhär?
Med facit i hand, skulle jag gjort så mycket annorlunda.
Men så är det väl alltid.
Men, "it tears me apart", när jag ser allt glida iväg mer och mer.
Och jag kan inte göra något,
för allt jag gör spelar ingen roll,
för det är redan försent.
Men jag kan inte förstå det,
vill inte inse det.
Är det egentligen värt att kämpa för?
Så länge jag orkar ska jag kämpa för dig,
för jag gjorde fel. Du gjorde också fel.
Men jag vill få allt rätt igen.
Det måste gå.
 

one year ago

För ett år sen, hade jag samma lyckokänslor jag alltid får när det börjar närma sig jul.
Fast för ett år sen, hade jag någon speciell vid min sida som gjorde allt så fruktansvärt mycket bättre.
Och nu, nu känner jag bara ångest och en extrem längtan efter förra årets december.
Jag vill tillbaka. Jag vill inte vara här,
i detta nu.
Ta mig tillbaka.


stay, please stay

Åh, jag vill tro att det ska fortsätta såhär.
Men jag vågar ändå inte riktigt.
Det har varit så sjukt underbart och mysigt.
Jag vill ha det så, kan det inte va så, jag skulle må så bra då.


there's nothing left to say

Jag vill skrika.
Men det finns inget ljud.
Jag vill prata.
Men det finns inga ord.
Det enda som finns, är,
ångest, ånger.
Och, "tänk om".
Jag vill höra dom där orden igen,
inget annat verkar betyda nått nu.


förlåt, jag va dum

Du vilade på mitt bröst,
för mig var du livet, men jag tog dig för givet.
Kan vi inte dansa som förr,
hela natten lång.
Bli nu ett med mig darling,
jag vet att vi kan.
Och sen vill jag hålla din hand,
resten av livet.


platsen bara för dig

Vart jag än befinner mig,
finns det alltid en plats där du borde vara.
På passagerarsätet i min bil,
framför mig i duschen,
bredvid mig i sängen.
Det är inte alltid du är där,
men det finns en plats där du alltid är;
i mitt hjärta.
På platsen bara för dig.

sweet love

Jag är glad att jag kom över,
det hemska jag tyckte du gjorde.
Och jag är glad att jag inte brydde mig
om att du ljög för mig.
Jag är glad över att jag börjar förstå dig,
på samma sätt som du börjar förstå mig.
För idag, flera veckor senare.
Är du bara min.
Och jag är bara din.
Jag älskar dig.

northern lights

När jag berättade att jag har en förälskelse
till stjärnorna, glömde jag att nämna en sak.
Stjärnorna finns alltid där,
som en påminnelse om att jag aldrig är ensam.
Och jag blir lycklig.
En stjärnklar himmel en mörk natt,
vad mer behöver jag?
Jag behövde inte så mycket mer,
innan jag blev påmind om det.
Norrsken.
Varje gång, lika fantastiskt.
Varje gång , lika häpnadsväckande.
Varje gång, tappar jag andan.
Och jag blir lycklig, så fort jag ser det.
Jag dör lite grann varje gång,
så fullkomligt vackert är det.
Jag underskattar aldrig stjärnorna,
men dom finns alltid där.
Norrsken överraskar, alltid.
Och det finns inget vackrare,
eller mäktigare naturen har skapat.
Sedan första gången jag såg det,
har jag älskat det.
Och varje gång det försvinner,
saknar jag och längtar jag,
tills nästa gång jag får se det.
Det värsta är,
att jag aldrig vet när jag gör det.
Eller ens om jag gör det.

free fallin

Jag tror jag faller,
men jag trivs rätt bra med det.

when you start to forget, start to remember

2011-03-31

Jag är rädd,
rädd att börja glömma.
Rädd att sluta minnas,
hur mycket jag älskar dig,
hur mycket jag saknar dig,
hur du luktade,
hur du var,
hur du fick mig att känna.
Men jag gav dig ett löfte,
jag skulle aldrig sluta sakna dig,
aldrig sluta älska dig.
Det är i mig du kommer leva kvar.

2011-11-25 - edit

Jag är fortfarande rädd att glömma
vad jag kände för dig.
Hur otroligt speciell du var för mig.
Hur jag faktiskt kunde göra vad som helst för dig.
Och hur jag verkligen kände när
hjärtat slets ur min kropp när du försvann.
För det gjorde det.
En ond makt som tog dig ifrån mig,
slet ut mitt hjärta samtidigt.

how can i hear, if you not sings for me?

Ska även denna sång få sitt slut innan refrängen är nådd?
Eller är det jag som är rädd för att lyssna,
och sänker volymen så mycket att jag missar refrängen?
Så när jag väl vågar höja volymen är sången redan slut?
Och jag tror att det inte fanns någon refräng,
så jag glömmer hela sången, även melodin.
Så kanske är det dags att höja volymen, bara lite grann?
Bara för att höra om melodin är vacker.
För är den det,
kanske jag även får dansa på rosor.

do you not realize that?

Att våran vänskap kanske är slut,
gör nog mer ont i mig än i dig.
Och ändå,
är det du som tagit den största förlusten.

it's all about what you say

En bild säger mer än tusen ord.
Men för tillfället har jag ingen bild,
och inga ord heller.
Förutom, att jag tycker om att höra
att du saknar mig.

bloglovin