sweet goodbye
bang, you're dead
why, oh why
Hur kunde vi göra såhär?
one year ago
För ett år sen, hade jag samma lyckokänslor jag alltid får när det börjar närma sig jul.
Fast för ett år sen, hade jag någon speciell vid min sida som gjorde allt så fruktansvärt mycket bättre.
Och nu, nu känner jag bara ångest och en extrem längtan efter förra årets december.
Jag vill tillbaka. Jag vill inte vara här,
i detta nu.
Ta mig tillbaka.
stay, please stay
Åh, jag vill tro att det ska fortsätta såhär.
Men jag vågar ändå inte riktigt.
Det har varit så sjukt underbart och mysigt.
Jag vill ha det så, kan det inte va så, jag skulle må så bra då.
there's nothing left to say
Jag vill skrika.
Men det finns inget ljud.
Jag vill prata.
Men det finns inga ord.
Det enda som finns, är,
ångest, ånger.
Och, "tänk om".
Jag vill höra dom där orden igen,
inget annat verkar betyda nått nu.
förlåt, jag va dum
Du vilade på mitt bröst,
för mig var du livet, men jag tog dig för givet.
Kan vi inte dansa som förr,
hela natten lång.
Bli nu ett med mig darling,
jag vet att vi kan.
Och sen vill jag hålla din hand,
resten av livet.
platsen bara för dig
finns det alltid en plats där du borde vara.
På passagerarsätet i min bil,
framför mig i duschen,
bredvid mig i sängen.
Det är inte alltid du är där,
men det finns en plats där du alltid är;
i mitt hjärta.
På platsen bara för dig.
sweet love
det hemska jag tyckte du gjorde.
Och jag är glad att jag inte brydde mig
om att du ljög för mig.
Jag är glad över att jag börjar förstå dig,
på samma sätt som du börjar förstå mig.
För idag, flera veckor senare.
Är du bara min.
Och jag är bara din.
Jag älskar dig.
northern lights
till stjärnorna, glömde jag att nämna en sak.
Stjärnorna finns alltid där,
som en påminnelse om att jag aldrig är ensam.
Och jag blir lycklig.
En stjärnklar himmel en mörk natt,
vad mer behöver jag?
Jag behövde inte så mycket mer,
innan jag blev påmind om det.
Norrsken.
Varje gång, lika fantastiskt.
Varje gång , lika häpnadsväckande.
Varje gång, tappar jag andan.
Och jag blir lycklig, så fort jag ser det.
Jag dör lite grann varje gång,
så fullkomligt vackert är det.
Jag underskattar aldrig stjärnorna,
men dom finns alltid där.
Norrsken överraskar, alltid.
Och det finns inget vackrare,
eller mäktigare naturen har skapat.
Sedan första gången jag såg det,
har jag älskat det.
Och varje gång det försvinner,
saknar jag och längtar jag,
tills nästa gång jag får se det.
Det värsta är,
att jag aldrig vet när jag gör det.
Eller ens om jag gör det.
free fallin
men jag trivs rätt bra med det.
when you start to forget, start to remember
Jag är rädd,
rädd att börja glömma.
Rädd att sluta minnas,
hur mycket jag älskar dig,
hur mycket jag saknar dig,
hur du luktade,
hur du var,
hur du fick mig att känna.
Men jag gav dig ett löfte,
jag skulle aldrig sluta sakna dig,
aldrig sluta älska dig.
Det är i mig du kommer leva kvar.
Jag är fortfarande rädd att glömma
vad jag kände för dig.
Hur otroligt speciell du var för mig.
Hur jag faktiskt kunde göra vad som helst för dig.
Och hur jag verkligen kände när
hjärtat slets ur min kropp när du försvann.
För det gjorde det.
En ond makt som tog dig ifrån mig,
slet ut mitt hjärta samtidigt.
how can i hear, if you not sings for me?
Eller är det jag som är rädd för att lyssna,
och sänker volymen så mycket att jag missar refrängen?
Så när jag väl vågar höja volymen är sången redan slut?
Och jag tror att det inte fanns någon refräng,
så jag glömmer hela sången, även melodin.
Så kanske är det dags att höja volymen, bara lite grann?
Bara för att höra om melodin är vacker.
För är den det,
kanske jag även får dansa på rosor.
do you not realize that?
gör nog mer ont i mig än i dig.
Och ändå,
är det du som tagit den största förlusten.
it's all about what you say
Men för tillfället har jag ingen bild,
och inga ord heller.
Förutom, att jag tycker om att höra
att du saknar mig.